I år svemestrar* jag järnet och njuter verkligen av alla goda, svenska sommarsmaker. Jag har redan plockat litervis med bär från skogen och skördat både kryddörter och sallad från balkongen - och semestern har bara börjat... Magkänslan säger mig att det kommer bli en lång - och god - sommar.
Jag är på en kurs i Stockholm och äter spaghetti arrabiata till middag. Mitt sällskap är människor jag inte träffat tidigare. Kvällen innan var jag i Italien och fick, för första gången, mersmak av pasta. Det som jag tidigare bara förknippat med deg i form av långa trådar, blev under den resan makalöst goda, al dente-kokta spagettisymfonier. Snart skulle det även visa sig att pasta inte bara är gott, utan också bär på många berättelser.
Caciocavallo och scamorza. Ricotta och pecorino. Biferno och tintilia. Orden låter så poetiska, tycker du inte?
Det finns dagar för allt och de flesta temadagar passerar mig obemärkt förbi - men när den stora, orangea knölen som får mig att minnas både husmanskost i Anderna och fine dining i Alperna uppmärksammas - då ska det firas!
För ovanlighetens skull ska jag berätta om en typisk söndag hemma hos oss. I vårt kök står det och puttrar, pyser och poppar konstant - det är kefiren, kombuchan, surdegen och grynen som för liv och ljud omkring sig. Va va vadå? kanske du tänker, så låt mig förklara.
Visste du att Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) har en särskilt lista på sånger, traditioner och hantverk i världen?
I Brno vibrerar gatorna av energi, från morgonens hipsterhake med kaffedrickare till arbetsdagens frilansare på olika coffice, det ena trendigare än det andra. När kvällen kommer tänds de nakna glödlamporna på uteserveringarna och kaféerna förvandlas till mysigt mörka cocktailbarer.
Vi är i Tjeckien och från vart och vartannat hörn slingrar sig dofter av chili, citrongräs och koriander ut. Såväl anonyma hål i väggen som fina bistros erbjuder långkokad pho, krispiga sommarrullar och välfyllda bahn mi. Inte direkt den bild av tjeckisk vardagsmat som jag hade förväntat mig, men det är väl därför jag reser, påminner jag mig själv. För att förundras och förstå - men också fråga varför.
Jag som trodde den grekiska salladen bara var en myt. Ungefär lika trovärdig som att italienare lägger ananas på sin pizza och kallar den Hawaii, tänkte jag. Men nu, efter resan till Aten har jag bokstavligen fått äta upp alla mina fördomar.
En komplett resguide till äkta chilenska upplevelser: stadspulsen, naturen, maten - och vinerna såklart!
Världens bästa äppelkaka, trendig konst och restaurang för morsgrisar i Amsterdam – allt på 12 timmar.
Kanske är det sant att du mår lite bättre och lever lite längre med några skvättar olivolja innanpå och utanpå kroppen. När jag för första gången bodde i Spanien blev jag bokstavligen marinerad i olivolja dagligen.
Grattis å de grönaste vägnar idag! Det är nämligen den vegetariska världsdagen som firar sin 44:e födelsedag. Innan min mage börjar sin kurrkavalkad och dreglet dränker tangenterna alltför mycket, kommer ett par tips på mina gröna, goda favoritställen runt om i världen.
Du är i Raval i Barcelona och har snart en het hund i handen. The Dog is Hot's idé är lika god som den är enkel: korv av kött eller tofu, med oändliga varianter av topping och såser. Efter en veggiekorv med guacamole, soltorkade tomater och picklad lök blir en kokt med bröd aldrig densamma.
En dallrande het sommardag åkte norska bloggaren Helle och jag på en kort matresa i Närke. Vi åkte runt på slingrande grusvägar i södra Närke, bland bondgårdar och björkskogar, och stannade till hemma på gårdsbutiker och bondgårdar. Det är dem jag vill berätta om nu - Adam, Karolina, Håkan och alla andra duktiga mathantverkare - som gör sådana här smakrika resor möjliga.