Det mesta du läser här är glimtar från mitt liv när jag är någon annanstans. De där undantagen från vanligheterna och avvikelserna från rutinerna. Vardagen däremot, med micrade matlådor, halvmilar i skogen och brödsmulor på köksbordet, får inte lika mycket utrymme på bloggen. Kanske för att en trött tisdagsmorgon i oktober känns aningen för grådaskig för att platsa bland chilenska vingårdar, georgiska brakmiddagar och djungelkojor i Colombia?
Read MoreOktober kom och tog mig med storm, bokstavligen. När höstvindarna blåste som värst klickade jag hem en ny, varmare sovsäck och köpte en låda stearinljus. Jag bunkrade böcker från biblioteket och kurade hemma om kvällarna. Gjorde grytor med starka, indiska kryddor för att hålla värmen kvar inombords. Hösten kom med besked - så gjorde även planerna och drömmarna för årets mysigaste årstid.
Read More“Som en savann” säger vi samstämmigt när vi tittar ut över slätterna där gräset vajar i vinden. En skandinavisk savann med brandgult gräs och tegelröda tuvor ligger framför oss på vandringen ett par timmar. Vi har lämant Grövelsjön bakom oss och tar sikte på Töfsingdalens nationalpark.
Read MorePå senare tid har jag upptäckt fler häftiga boenden runt om i världen och tycker att det blir allt viktigare delar av resans helhet. Det är ju så kul att hitta guldkorn, checka in på dem och njuta av resan även där! Här är några favoriter från tidigare resor - men även några ställen som jag hoppas bo i framöver.
Read MoreFulufjället bjuder på fina fjäll och vackra vyer. Vi vandrade i nationalparken i september och fick se hela höstens färgprakt. Bonus att vi också fick se Sveriges högsta vattenfall och världens äldsta träd!
Read MoreRegnmolnen hängde lågt och gatorna var redan blöta och blanka efter tidigare skurar. Det är inte många sömniga småstäder som lyser upp i regnväder - men det gjorde Grythyttan. De röda timmerhusen och den kopparfärgade träkyrkan blev ännu mustigare mot den gråa himlen.
Read MoreNär vi går ut i pausen bländar solen oss och det tar ett par sekunder innan jag minns var jag är. Vid det stilla vattnet i Ljusnaren. Sjön som fått sitt namn för att den var så ljus och lysande i kontrast till den mörka, djupa skogen runtomkring. Att vi nyss var mitt i Trollflöjtens fantasifulla kosmos är svårt att tänka sig när den verkliga världen är tyst och stilla utanför.
Read MoreNär min semester just hade börjat skrev jag en lista med saker jag ville göra under sommaren. 14 roliga, mysiga, utmanande och somriga saker. Nu är både ledigheten och sommaren slut (nåja, det är visserligen 30 grader ute men nästa vecka är det höstmånad) så det är dags att kolla blicka tillbaka i backspegeln.
Read MoreDet tunga regnet plaskade mot bilrutan och från den varma asfalten ångade stora moln. Ju djupare in i de trolska Bergslagsskogarna vi körde, desto större blev kontrasten mellan årstiderna. Vi var mittemellan i flera olika betydelser - balanserade mellan sommar och höst, stad och skog, semester och vardag, grönt gräs och gula löv.
Read MoreSöderköpings brunn har verkligen tagit fasta på tema vatten. Vi kliver in i ”upplevelseduschar” med tropiskt regn med fågelkvitter, vattenstrålar som masserar från sidorna och moln av dimma som svalkar. Sedan fortsätter vi i basturum med mynta- och äppeldoft, vidare in under rör som släpper snömos på oss och avslutningsvis stoppar vi fötterna i bubblande fotbad.
Read MoreSemester i Söderköping - den lilla trästaden i Östergötland som är känd för sina gulliga trähus, Göta kanal - och glass förstås. Vi bodde på anrika Söderköpings brunn som både har ett nyrenoverat spa och en riktigt bra restaurang.
Read MoreJuli har lugnet jag kan landa, med vetskapen om att vi är mitt i sommaren. Det är semester för de flesta och lunken är som mest långsam. Vår lunk i sommarstugan är detsamma - långsam och ljuvlig - förutom den här dagen, när vi gick upp på Bispbergs klack och hade hela södra Dalarna vid våra fötter.
Read MoreEn av sakerna på min sommarlista var att plocka bär och lägga direkt i frukostskålen - gärna hjortron, för det hade jag aldrig plockat förut. När jag publicerade listan på bloggen fick jag tips på myrar i Dalarna där de guldiga bären skulle växa i mängder. Så, sagt och gjort - en solig eftermiddag åkte vi till Gyllbergen med stövlar och hinkar.
Read MoreTåg, glass och trähus - vilken stad tänker du på då? Nora såklart! Den lilla småstadspärlan i Bergslagen är som kulissen i en sommarsaga. Här är mina bästa tips till vad du kan se, göra och äta i Nora.
Read MoreI närheten av nationalparken Norra Kvill finns Sveriges, och kanske även Europas, äldsta ek. Det tusenåriga trädets rötter hade fasta tag om jorden redan på vikingatiden. Och när Gustav Vasa var kung var kronan redan så stor att den kunde ge svalkande skugga. Den livstiden ger en lite perspektiv på tiden, eller hur?
Read MoreJag skriver en sommarlista varje år. Syftet är att komma ihåg alla små saker jag gör som skapar den härliga sommarkänslan, men också för att läsa den i efterhand och minnas allt fint jag fyllde mina sommardagar med.
Read MoreBrukar du tänka på dig själv som en lök? Jag gör det ibland. En gul lök med krispiga lager av silvervitt kött. Lager på lager av krav, förhoppningar, måsten och viljor. Yttersta lagren är det som egentligen är bagateller men förstoras och förblindar oss. Innerst är det som faktiskt betyder något, som viktigheter och närheter.
Read MoreEn årstid som alla andra men ändå så speciell. Vi går och längtar och drömmar och planerar i många mörka månader. Sen kommer tiden när nätterna inte gör skäl för sitt namn och dagarna får hybris. Skymningen blir gryning utan att solen knappt har nuddat horisonten. Tacka sjutton för att vi nordbor blir alldeles till oss när sommaren väl kommer.
Read MoreI helgen var jag i Furudal i Dalarna på en fotokurs och jag var lycklig över att hänga i mina hemmatrakter igen. Naturen var så junigrann som det bara gick: björkens löv riktigt sprack av grönska och blommor jag inte visste namnen på strösslade ängarna med färger.
Read MoreDen skånska flaggan vajar i vinden och välkomnar oss till Blåherremölla, en liten idyllisk gård utanför Maglehem. Ingmar Melin möter oss på grusvägen i rutig arbetsskjorta och hängslen. “Ni ska veta att när jag väl börjar prata, slutar jag inte” varnar han skämtsamt och börjar berätta om platsen och personerna. Idag driver familjen det som ett kafé, galleri och museum.
Read More
