Skåneleden Vattenriket: vandrartankar längs ålakusten

I betalt samarbete med Visit Kristianstad

Att vandra. Vad handlar det om egentligen? Vad är grejen med att gå och gå och gå? Någonstans mellan bryggorna och sanddynerna vid Åhus började jag fundera på det. Och någonstans mellan ålabodarna och fiskenäten vid Yngsjö började jag närma mig ett svar.

Jag är i somrigt Skåne och vandrar delar av Skåneleden. Det doftar sommar:den svallande syrenen och lite mer blygsamma häggen får mig att tänka på när jag var liten och sprang ur skolan för ett evighetslångt sommarlov. 

Med liknande iver i benen börjar jag vandra på den nya delleden av Skåneleden, SL6 Vattenriket. I dagsläget är fyra etapper färdiga, som går över Norra Lingenäsets lummiga skogar, blomstrande strandängar och vidsträckta sandmarker till Nyehusens vita sandtränder. När SL6 är helt klar 2023 kommer den slingra sig 15 mil från Blekingegränsen till Österlen.

Dagens vandring börjar i Åhus och slutar i Nyehusen. När vi lämnar Åhus mysiga stadskärna är det med utvilade ben och en god frukost i magen. Vi har bott på Åhus Gästgivargård som ligger mitt i stan, där även Skåneleden passerar.

Gästis i Åhus ligger precis intill vattnet.

Intill stadskärnan ligger Kronoskogen, där Skåneleden gör en generös sväng för att vi ska få se så mycket som möjligt av skogen. Mellan björksus och tallknarr börjar funderingarna på inledningens fråga. Vad handlar vandring om, egentligen?

Själva gåendet, rörelsen framåt, sker ju inte bara i benen – utan minst lika mycket i tankarna. När jag är ute och går finns det en mikropaus, en millisekund, ett mellanrum mellan varje steg. Det är som kommatecken i meningarna. De skapar luft, utrymme och ger läsaren en chans att andas i texten. När jag hittar rytmen, i såväl vandringen som i meningarna, gör de minimala andrummen också det. Så enkelt och självklart.

Men så enkelt och självklart behöver inte vandring alltid vara, särskilt inte i sand. Ålakusten, som delen mellan Kivik och Åhus kallas, är fantastiskt fin på ett rustikt vis. De tärda tallarna, som stretar mot den salta vinden från havet. De solblekta bodarna, där fiskenäten hänger på tork.

Och så sanden, såklart. Landskapets karaktäristiska dyner av sand som är uppemot 20 meter höga. Varje steg i sand känns som det fyrdubbla. När det går uppför, tar jag ett steg upp och glider två steg ner. Det är jobbigt, särskilt på den skugglösa stranden.

När jag sätter mig och pustar vid en ålabod, hamnar jag återigen i frågan: vad är grejen med att gå och gå och gå, särskilt när det är lite jobbigt? Det måste vara något med rytmen och mellanrummen, inser jag. Att själv kunna styra rytmer och rutiner, takt och tempo. Vandrandet har en självklar, rytmisk taktkänsla som mina dagar till vardags inte har. Då är det är snarare de plingande och pushande notiserna från telefonen som styr tempot - inte trampandet från mina egna fötter.

Tänk om det helt enkelt är det vandring handlar om?

Tips till Skåneleden Vattenriket

Ålakusten

Sträckan mellan Åhus och Stenshuvud, som är känd för fisket av ål, kallas även Den blå linjen. Den fyra mil långa sträckan består av en enda lång sandstrand.

Åka hit kollektivt

Åk till Kristianstad med tåg och ta sedan buss (30 min) vidare till Åhus.

Bra att veta

Etappen Åhus-Nyehusen är 16 km och passerar ålabodar och sanddyner, men även tallar som ser ut att höra hemma i urskogen. Så har det dock inte alltid varit. På medeltiden behövde man trä att bygga med och mark att bruka. Allt eftersom högg man ner ekarna och blev det glesare mellan träden på kusten. Det gjorde att vinden lättare fick tag i sanden som förflyttades och blev till stora dyner. Det var inte bra för böndernas grödor, så de planterade tallar för att hejda vinden - och därför är Ålakusten idag kantas av stora tallskogar.

I betalt samarbete med Visit Kristianstad