Vadstena slott och kvinnorna som formade historien

Vi åkte till Vadstena för en helg helt i historisk tema. Slott, kloster och kyrka stod på önskelistan - och jag fick se alltihop! I det här inlägget berättar jag mer om just Vadstena slott, där vi gick en guidad tur.

Vi går genom lejonprydda portaler och uppför slingrande stentrappor. Sneddar förbi sammetsprydda sovgemak och in i skrytstora bröllopssalar. Allvarliga ansikten med kungliga kronor på blickar ner på oss från porträttsamlingarna.

”Gustav Vasa byggde Vadstena slott 1545 som en försvarsborg när danskarna var ett hot mot Stockholm. När hans son Magnus blev hertig över Östergötland och skulle flytta in på slottet, tyckte han inte att det var gott nog för en prins. Han ville att Vadstena slott skulle vara lika fint som de andra kungligheternas slott i Europa”, berättar guiden som tar täten genom salarna.

Tjocka väggar och små fönster - Vadstena slott byggdes mer för försvar än finess.

“Vadstena slott var inte fint nog för vasaprinsen - så försvarsborgen förvandlades till ett renässanspalats.”

Bästa bevarade renässansslottet

Vadstena slott blev alltså en bostad värdig en vasaprins och är idag Sveriges bäst bevarade renässansslott. Vi fortsätter genom den berömda bröllopssalen där Gustav Vasa firade sitt tredje bröllop med den unga Katarina Stenbock.

Guiden pekar ner på borggården och kisar jag ordentligt kan jag föreställa mig Kungahuset där. Det var en mindre timmerbyggnad som alla kungligheter på besök bodde i – de bodde nämligen inte i slottet eftersom det var så kallt! Det hade jag också velat, tänker jag och känner hur vintervindarna tycks blåsa rakt igenom de tjocka stenväggarna. Det är iskallt i slottet och andedräkten blir till frusna rosor i luften.

Vadstena slott byggdes på 1500-talet.

Kvinnorna på, om och i Vadstena slott

Berättelserna på slottet handlar mest om kungar, krig och kyrkan. Tre ”k” som ofta skriver historien. Men ett ”k” glöms ofta bort – kvinnorna. I Vadstenas fall var de med och formade tiden de levde i – trots att det var under en tid då kvinnor fortfarande var omyndiga. Både slottet och klostret har starka kvinnor att tacka för att Vadstena är den historiskt vackra och viktiga stad som den är idag.

Birgitta, Margareta, Katarina (och Cecilia, vasaprinsessan som orsakade bullret i Vadstena kanske inte direkt bidrog till stadens storhet – men säkerligen satte stan på skvallerkartan!) Deras namn sitter i väggarna på slottet och i klostret, men vilka var de egentligen?

Heliga Birgitta grundade klosterorden i Vadstena

Heliga Birgitta grundade en orden för både munkar och nunnor och uppförde en klosterkyrka i Vadstena. Hon föddes i en fin familj i Uppland och giftes tidigt bort till en riddare. Trots livet som slottsfru och mamma till åtta barn fick hon flera uppenbarelser och gjorde pilgrimsfärder till södra Europa. Till slut kunde hon sätta planerna i verket som Gud hade befallt henne: att skapa en klosterorden.

Drottning Margareta säkrade sin själ i Vadstena

Margareta var en dansk-norsk drottning som snart blev regent över hela Norden. Hon uppfostrades av Heliga Birgittas dotter Märta och donerade som vuxen stora summor pengar till just Birgittaklostret. Margareta sägs ha varit oerhört rädd för döden och ville försäkra sig om att hennes själ skulle leva vidare. Genom att vara generös mot andliga centrum, skulle de ta väl hand om hennes själ i nästa liv, resonerade hon.

Polska prinsessan Katarina förfinade slottet i Vadstena

Katarina var en polsk prinsessa som blev svensk drottning när hon gifte sig med Johan III, en av Gustav Vasas söner. När hon kom till Sverige tog hon med sig våg av “finkultur” till det lantliga landet i norr. Byggnadsstilarna förfinades, klostren fick renässans och europeiska mästare inom olika hantverk flyttade till Sverige. Utan Katarinas kontakter, pengar och erfarenhet hade troligtvis Johan III inte kunnat få tag i de arkitekter och arbetare som byggde slottet.

Guidade visningar på Vadstena slott

Läs på Vadstena slotts hemsida när du kan gå en visningarna med guide eller besöka slottet på egen hand.