Ost, ost, ost och andra lokala delikatesser i Schweiz
Något märkligt händer när jag är i Valais i Schweiz. Uppförsbackarna som bränner i benen skulle kunna vara orsaken. Eller kanske den kristallklara luften som isar i lungorna? Något är det iallafall som gör att jag är konstant hungrig här.
När jag tänker tillbaka på matupplevelserna inser jag dock att det varken var de branta backarna eller alpluften - det var helt enkelt den schweiziska maten gav mig mersmak. Vi börjar såklart med det schweiziska guldet - osten.
Osten raclette
I Valais produceras 50 olika sorters ost, vilket gör regionen till den största ostproducenten i Schweiz. Den mest kända osten från Valais är utan tvekan raclette. Nästan 2000 ton raclette tillverkas här - varje år.
Namnet kommer från det franska ordet "racler" som betyder “skrapa av”. Att äta raclette i Valais är lite som att äta smörgåstårta i Sverige. Det är ett speciellt tillfälle, gärna lite fest, med många gäster och passar för att fira både födelsedagar och annat. Raclette är alltså så mycket mer än bara att äta ost!
Racelette ska smältas i en särskild form som hettas upp, helst över eld. Man kan också smälta färdigskivad racelette portionsvis i särskilda järn med handtag. Medan den fortfarande är rykande varm och rinnande, äter man den med kokt potatis och picklad gurka. Det kan låta som en märklig kombination av smaker, men den salta och feta osten blir ännu godare med något syrligt till.
Vill du läsa mer om ostar? Läs mitt kärleksbrev till mozzarellan.
Marmelad av päron
Frukt, särskilt aprikoser och päron, är en viktig del i den lokala matkulturen i Valais. Av dem tillverkas framförallt marmelad som passar ypperligt med de goda ostarna, men man lägger också in frukten och gör likör av den. Av alla frukter som växer i Valais är nog päronsorten Williams den mest hyllade. Päronet skördas bara tre veckor per år i Valais och det tar många säsonger innan träden ger frukt. Så den som väntar på något gott…
Pajen cholera
“Kolera?” tänker du säkert nu och det gjorde jag också när jag fick höra vad maträtten hette. Men namnet har sin förklaring: när sjukdomen kolera slog till i Schweiz på 1800-talet var de tvungna att äta vad som fanns att få tag på. Av basvaror som alla hade hemma, gjorde man pajer och fyllde med potatis, lök, och purjolök. En rätt för en restfest, helt enkelt.
Koleran försvann så småningom, men pajen levde kvar. Idag säljer bagerier cholera kall i skivor, medan restauranger serverar den varm som förrätt.
Dessert med vin, russin och bröd
Jag åt en dessert som såg ut som blött, lila bröd. Vilket det också var - och smakade himmelskt! Desserten var en typisk rätt från Valais som jag tyvärr inte minns namnet på. Den tillagades så enkelt som att blötlägga gårdagens rågbröd i rött vin och toppa med russin. En klick grädde på det, så är den söta saken klar att ätas.
Plocktallriken assiette Valaisanne
En lättare lunch i Valais kan stavas Assiette Valaisanne, Det är en plocktallrik med lokala delikatesser som lufttorkad skinka, rökt korv, lagrad ost och rågbröd. Jag beställde en sån tallrik i en alpstuga när vi var ute och snöskovandrade. Trots att mängden mat ser lite ut, blev jag ordentligt mätt och fick energi som räckte ända upp till bergstoppen i Fiesch.
Något märkligt händer när jag är i Valais i Schweiz. Uppförsbackarna som bränner i benen skulle kunna vara orsaken. Eller kanske den kristallklara luften som isar i lungorna? Något är det iallafall som gör att jag är konstant hungrig här.