4 saker att se, göra och äta Belém - dagsutflykt från Lissabon
Den lilla fiskebyn kom på 1500-talet att bli förbindelsen mellan den gamla och nya världen - och därmed en viktig pusselbit för Portugals stormakt. Att lilla byn Belém skulle bli berömt för det, visste dock varken de portugisiska sjömännen eller kungen i Lissabon då. Idag vet vi att segelbåtarna och upptäckarna som reste ut från Beléms hamn för 500 år sedan skulle komma att förändra världskartan för all framtid.
Men den här gången låter vi båtarna segla iväg utan oss och vi stannar här. I Belém. Väster om Lissabon ligger byn som numera är en stadsdel sammanväxt med huvudstaden. Det går täta bussturer hit och en promenad tar ungefär en timme. Belém är en perfekt utflykt på en halv dag när backarna i Lissabon blivit för krävande och folkmyllret för tröttande.
Belém ligger bara en kort busstur från Lissabon men känns som en fiskeby med lugn lunk.
4 saker att se, göra och äta i Belém:
Stadens symbol Torre de Belém
När vi promenerar längs floden Tajo ser vi det trubbiga tornet på långt håll. Vi ser turisterna. Och vi ser kamerorna. Vi är inte ensamma om att vilja fota den berömda byggnaden. Torre de Belém sägs vara Lissabons mest fotograferade monument - och jag förstår varför. Ju närmare vi kommer, desto tydligare kan vi urskilja de vackra dekorationerna på fasaden. Det är rosenblad och spiror, kristna kors och vapensköldar - symboler som visade hur stor och stark Portugal var på sin storhetstid.
Tornet uppfördes för att uppmärksamma den portugisiske upptäcksresaren Vasco da Gamas expeditioner. Det var också den högtidliga vattenvägen in till Lissabon, så nog var det viktigt att Torre de Belém utgjorde en pampig entré. Vi gick inte in i tornet utan betraktade det utifrån. Räcker så, för nästa tips är också dekorativt och stormaktssvulstigt:
Torre de Belém med sina tinnar och torn.
Mosteiro dos Jeronimos
Klostret, som på svenska kallas Hieronymusklostret, är tillsammans med Torre de Belém utnämnda till världsarv av UNESCO. Precis som tornet är det byggt i manuelinsk stil. Kung Manuel den förste, som namngav stilen, ligger begravd här bredvid självaste Vasco da Gama. I solljuset vid lunchtid lyste klostret så vitt, så vitt som ett sagoslott täckt i florsocker. Vackert!
Mitt resesällskap Jessica fångar de fina detaljerna.
Fika på en Pastel de Belém på ursprungskonditoriet
Den berömda lilla bakelsen är en smördegsbakelse med kanelsmakande kräm. Den kallas både pastel de Belém och pasteis de nata, men den mest äkta bakelsen kommer från Fábrica Pastéis de Belém (R. de Belém 84-92). Jag har skrivit om bakelsen tidigare och minns första tuggan ungefär så här:
“…inte alls så klistrigt supersött som jag hade trott. Smaken hade uns av både kanel och citron. Utsidan var smördegslik och frasade sönder vid tuggorna, men fyllningen var lenaste len.”
En pastel de Belém smälter snabbt och sött i munnen.
Ät långlunch på fiskrestaurang
Gå några gator bort från stora vägen så hittar du de verkliga guldkornen bland restauranger. Med plastiga dukar på borden och skränande TV i lokalen får du ofta de mest lokala matupplevelserna. Vi hittade en liten restaurang vars meny vi lyckades tyda till “fisk och skaldjur”. Närmare beskrivning än så behövdes inte, för vi beställde den fisk som fångats för dagen. Medan vi väntade fick vi bröd, oliver och den typiska osten som vi kom att äta både två, tre och flera gånger under Lissabonresan. Allt smakade ljuvligt och jag önskar jag hade vetat vilken sorts fisk jag åt - men där räckte inte min spanska till för att förstå portugisiskan. Men gott var det!
Grillad fisk med pressad citron på. Gott!
