Tyskland: gubbar, gulasch och gröna parker i Weimar
I samarbete med Visit Berlin, National, German Tourist Agency och Nordic TB. Åsikter och bilder är dock, som alltid, mina egna.
Goethes och Schillers statyer står på torget i Weimar.
Kaffe på torget och grön mat i tyska idyllen Weimar
Det är knappt lagligt att vara vaken såhär tidigt en helgmorgon, tänker jag när solen borrar in sig i mina morgontrötta ögon. Men jag vill fånga den friska luften och se dimman dansa i parken, innan hettan rumlar in vid lunchtid. Det är indiansommar i sena september och temperaturen tickar mot 30-strecket.
Weimar ligger mitt i Tyskland, i delstaten Thüringen, och är omgivet av guldgula åkrar och böljande fält. De är knastertorra av de senaste veckornas envisa sol, men Weimarborna är glada att sommaren kom ”till slut” i år. Parken är full av joggare, cyklister, hundrastare och nattsuddare som inte hittat hem från gårkvällens fest. Ett och annat får rultar fram ur buskagen, med löv och barr i ullen.
Morgonjogg och marknad på torget
Några djupa andetag och luften är precis så frisk som jag hade hoppats. Fötterna trampar plötsligt framåt och resten av kroppen hänger med. Hjärnan är bortkopplad och har fullt upp med att titta, lyssna och känna. Jag har inte förstått poängen med att morgonjogga tidigare, men nu kan jag inte tänka mig den rutinen någon annan tid på dagen. På resa är det ju dessutom ett perfekt sätt att se sig omkring.
Från hotellet är det nära till både parken och staden. Jag kommer ”hem” för att duscha och äta frukost innan dagen kan börja, på riktigt. Just idag är det marknad på torget och bönderna bygger pyramider med skördetidens alla skatter – tomater, pumpor, squash, lökar, ärtor…
Kulturstaden Weimar
Weimar är kultur i koncentrat. Författare, tänkare, målare andra kreativa själar har av olika anledningar hamnat här genom historien. Denna del kallas också "Lutherland", för Martin Luther är ett stort dragplåster för besökarna i delstaten Thüringen. Nästa år är det 500 år sedan han spikade upp sina teser på dörren till slottskyrkan i Wittenberg, vilket såklart kommer uppmärksammas även här i Weimar.
Kaffepaus mitt i historien
Man behöver inte springa på museer och i kyrkor för att ta del av historien. Bara genom att strosa på kullerstensgatorna och från ena torget till det andra, är jag liksom mitt i historien ändå. Jag sätter mig på ett kafé och dricker en *kaffee*, men ångrar mig snabbt när jag ser bordsgrannens iskalla öl med skummig krona. Bland Goethes hus, Schillers gata, Luthers balkong, Bachs skaparverkstad sitter jag och smuttar på mitt kaffe. Det verkar som om alla gubbar av vikt i tyska historieböcker har sina namn på plakat i Weimar. Men kvinnorna då? Anna Amalia var en av dem, givetvis inte alls lika känd som gubbarna. Men snart ska jag berätta mer om henne. Först lunch.
Grön lunch på Bistro Gartenliebe
På Gartenliebe äter jag med hela själen. Det är så gott för kroppen och jag blir inspirerad av miljön och människorna. Gartenliebe betyder trädgårdskärlek och de hade inte kunnat välja ett bättre namn. Alla grönsaker och rotfrukter kommer från deras gård, en kilometer utanför stan.
Ägaren Jens Richter berättar att de byter meny efter säsong och tillgång, just denna dag är det premiär för gulaschsoppa. Det smakar solmogna tomater, pepprig paprika och söta morötter. Med sojabitar istället för traditionellt kött har den typiska tyska rätten vips blivit veganiserad. Med quinoa a la Malta med äppelkompott till efterrätt är tecknen tydliga – hösten har kommit, inte bara i kalendern utan också på tallriken. Björksaften och den hemgjorda lemonaden smakar dock fortfarande sommar och läskar i värmen…
(Uppdatering 2021-08-09: Bistro Gartenliebe har stängt.)
För mer information om Weimar och Thüringen, läs mer på National German Tourist Boards sida och Thüringens officiella sida. För fler weekendresor i övriga Tyskland, kika på alla NordicTB's uppdateringar via #CityBreakGermany på instagram.
#CityBreakGermany, i samarbete med Visit Berlin, National German Tourist Agency och Nordic TB. Åsikter och bilder är dock, som alltid, mina egna.