Ett brev till Colombia och varför jag älskar det landet
"COLOMBIA ÄR VÄRLDENS VACKRASTE LAND. Jag säger det rätt ut och struntar i den som påpekar att jag inte har varit i alla länder." Det skriver författaren Julia Svanberg om sitt tidigare hemland. Jag kan bara hålla med - Sydamerika i allmänhet och Colombia i synnerhet har det där lilla extra.
Men vadå, vänta. Det lilla extra? Vad ÄR det egentligen? En känsla, särskilda dofter, speciella ljud som får kroppen att pirra? Eller rytmen som pulserar i takt med hjärtslagen? Är det språket som snirklar sig in i öronen och ut genom munnen?
För nio år sen träffades vi för första gången, du och jag Colombia. Det var en sneak peak på två veckor där vi bara hann nosa på varann. Men kanske var det där och då som mina sydamerikanska smaker väcktes, för sen har det blivit många resor tillbaka till dina grannar på kontinenten.
Jag minns dig som färgstark, varm och lite läskig. Storstäderna i sydamerikansk storlek skrämde mig men kändes samtidigt spännande och lite förbjudet farliga. På landsbygden däremot, kunde jag andas ut och blev lugn av sanden mellan tårna.
Cartagenas regnbågsfärgade fasader är vykortsvackra - och alldeles äkta.
Det är nog mixen av karibiska sträder i norr, grönskande djungel i öster, stjärnklar öken i söder och klippkust i väster som är "grejen" med dig, Colombia. Det där man kallar det lilla extra. Lägg till huvudstaden Bogotá med en ständig doft av rostat kaffe och Medellín där den urbana kulturen bubblar.
Och världens vackraste spanska - behöver jag säga mer? Colombiansk spanska är som ren poesi i mina öron. Snart ses vi ju igen, Colombia. I sommar hälsar vi på och reser runt i många veckor. Som jag längtar, hasta pronto!
Mer Colombia
Lyssna på duktiga SR-korren Lotten Collins reportage från Colombia
Lyssna också på Vagabonds Sydamerikapod.
Läs Julia Svanbergs blogg Mamma Machete om livet på landsbygden i Colombia.