Sopot - staden för segling, spa och skapande i Polen
Seglingstävlingen i Sopot
Vem kan segla förutan vind? Knappast vi i Bavaria 42:s internationella crew. Men med en flaska skumpa och en glad kapten som fuskade med motor gick det framåt ändå! Kanske inte hela vägen till förstaplatsen men iallafall in i mål (trots att vi missade starten)...
Men vi börjar från början. Hur hamnade en sjösjuk landkrabba som jag bland sjungande sjömän i en seglingstävling i Polen?
Segerskumpa och sjösjuka
Tri-City Sailing Cup kickar igång Baltiska Havets seglingssäsong i maj och inviger också en stor stadsfest i Sopot i dagarna tre. Som en del av "vattentemat" på den pressresa jag var inbjuden till, var det en perfekt chans att se den polska kusten till havs och uppleva äkta action ombord. Om det bara hade blåst lite. Och om vi hade hunnit med starten. Och om jag inte hade legat dubbelvikt i kabyssen av sjösjuka.
Dagen började dock bra, med strålande sol och klirrande glas. Vi knäppte segerskumpan redan i hamnen och råkade missa starten i bubblornas rus. Efter långa haranger av polska svordomar i vårt crew, fräste vi igång med motorns hjälp och var iallafall med i tävlingen, om än sist och blev varvade.
Foto: Stefan Hammerich
Efter ännu en flaska bubbel var stämningen mer "skepp o hoj" och jag gjorde mitt bästa för att hjälpa till - det vill säga hålla mig undan. "Sanna, sätt dig på babord!" hojtade de och jag satte mig duktigt på högersidan. Eller var det styrbord? Äh, till slut skötte jag mig bäst som "ballast".
När vågorna gick som högst (eller var det bubblet som fick verkan?) visste jag knappt om vi åkte framåt eller bakåt. Ville bara ha något under fötterna som inte gungade och skvätte salt. Sjösjukan tog mig obarmhärtigt och längst ner i kabyssen låg ett litet stycke svensk resejournalist resten av färden...
Långa sandstränder och grönskande skog vid Baltiska Havets kust.
Sopot som kurort och konstnärshub
När Sopots storhetstid begav sig, på sent 1800-tal, var staden känt som välgörande kurort. De rika semestrade här för hälsans skull och spenderade hela somrar på förnäma spa. Med det (då) rena baltiska havet och den friska luften som mediciner, kunde alla möjliga sjukdomar botas, sades det.
När andra världskriget och den tyska ockupationen av Sopot hade upphört, växte kulturen som maskrosor ur asfalten. Bibliotek, konstgallerier, musikskolor och festivaler satte Sopot på kartan som konstnärsstaden i Polen. Det blev knutpunkten för bohemer under den Folkrepubliken Polen, som ett andrum där konst och kultur fortfarande fick florera.
Sopot är fortfarande en spa- och kulturstad i Polen.
Restaurang och kvällsliv i Sopot
På kvällen, när sjösjukan hade sinat och hungern kom krypande, gick vi längs Sopots långa pir. Kvällsljuset var som vackrast då, när det speglade sig i havet och kastade långa skuggor mot bergen. Vågornas brus var ett ständigt soundtrack och doften av salt och tång smög sig in på gatorna.
Middagen åt vi senare på Sheratons restaurang, som ligger i Grand Hotel. Byggnaden är en pompös kopia av casinot i Monte Carlo som känns aningen svulstigt och föråldrat. Det är dock inget som varken syns eller smakar på maten, som är inspirerad av den etniska kulturen kasjubiska. Jag åt sill som smakade som sill fast ändå inte och polska piroger med torsk och palsternacka. Även om jag inte gillar att vara på havet, älskar jag att äta saker från havet!
