Detta inlägg är ett reklamsamarbete och sponsrat av EF . Hela texten är, som alltid, skrivet av mig och bilderna är mina egna.

Direkt efter studenten flyttade jag utomlands (igen) – tillbaka till mitt älskade Spanien, där jag läste en termins spanska- och kulturstudier vid Málagas universitet.

Precis som förut, tinade värmen i Spanien upp själens innersta och fick livet att flyta så fint. Språket flöt kanske inte lika friktionsfritt i början av terminen, men med seriösa universitetsstudier och en fritid som hela tiden matade mig med nya ord och uttryck – ja, då kom spanskan tillbaka och jag minns det halvåret med ett ständigt leende.

Jag bodde i en liten fiskeby strax utanför stadens centrum. Där låg också universitetets språkfilial en bit bortanför trafikträngseln och shoppinggatorna. Vi gick ner till havet på rasterna och pluggade ofta på strandens caféer.

Mellan grammatiska böjningar i perfekt och oregelbundna verb i preteritum, insåg jag ganska snabbt att min framtida spanska behövde något mer. Något jag inte kunde hitta i det tjocka lexikonet eller synonymboken. Min spanska fanns däremot i caféets menyer, hos grönsakshandlaren, på gatan är grannbarnen lekte och i TV-såporna om kvällarna.

Lunchpromenaden till havet

Vår terrass på taket där vi pluggade (och solade)

En grammatisk grund är guld värd, det lovar jag, men för att ta spanskan från skolbänken till verkliga livet behövdes någonting mer. Vilket också gjorde att jag lärde mig andra saker – förutom spanska – som språkstudent.

Här är mina fem främsta lärdomar från livet som språkstudent i Spanien:

1. Säg ofta ja, men ibland nej

Många menar att ”ja” är vägen till nya upplevelser, utmaningar och kontakter. Det är för det mesta sant, men ibland är också ett ”nej” möjligheten att få helt andra erfarenheter.

När jag läste språkstudier i Spanien var jag många gånger rädd att inte säga ”ja” tillräckligt ofta. Det var före begreppet FOMO var uppfunnet, men ”fear of missing out” var exakt det jag kände. Till slut insåg jag att de gånger jag tackade nej, tackade jag även ja till något annat.

2. Språket är större än skolboken

Som sagt, jag hittade min spanska i menyer, på gatan och i TV-serien Simpsons dubbat till spanska. Grammatiken som grund är guld värt men språkets flyt fann jag på andra sätt. Kanske hittar du ditt nya språk på liknande ställen?

3. Spanska hus är inte byggda för vinterväder

Jag tror aldrig jag har frusit så mycket som vintern i Málaga! Att bo på Costa del Sol kändes som ett skämt när jag huttrade om nätterna i dubbla underställ, halsduk och yllemössa. Spanska hus är sällan isolerade och knappast rustade för kallare temperaturer än + 15 grader.

4. Skillnaden mellan att längta och att sakna

I början av tiden då jag pluggade utomlands visste jag bara att det som värkte i hjärtat var något dåligt. Personer som var långt borta, eller saker som jag var tvungen att leva utan, var orsakerna till hjärtesmärtan. Tills min mamma lärde mig skillnaden mellan att längta och att sakna. Det första är något positivt, fint, önskande och väntande, medan det andra klingar negativt och betyder frånvaro, brist och ofullkomlighet. Känner du skillnaden? Fokusera på att längta och inte sakna när hjärtat värker – det kanske inte lindrar men känslan blir en helt annan.

5. Språk är mer än bara språk

Okej, du kanske inte har föräldrar från olika länder som gett dig en trespråkig start i livet. Men det är inte kört för det. De allra flesta lär sig språk när de pluggar på gymnasiet eller högre utbildningar – vissa även senare än så.

Språk är mer än bara språket vi talar, skriver och tänker på. Det är också språket som bär kulturen, formar hur vi är och skapar skillnader och likheter. Om du lär dig ett till språk, kommer du snart märka hur du nästan omedvetet drar paralleller mellan ord och förstår andra personers kulturer lättare.

Jag är rätt säker på att du har erfarenheter av att plugga språk – kanske som utbytesstudent, på språkskola eller på egen hand? Vilket eller vilka språk har du läst? Vad har det gett dig? Utöver de språk du kan idag, vilket språk önskar du att du kunde?