Det är lördagsmorgon i februari på stranden i Barcelona. Horisonten syns knappt mellan det stora blå och det oändligt grå. Himmel och hav i sorgsna färgskalor denna dag, men genom kameralinsen vaknar detaljer till liv. Detaljer som blir startskott till små historier i min skruvade hjärna. Sagor som ingen vet hur de slutar, men det hindrar mig inte från att fantisera ändå...

Är grabbarna på väg att premiärbada för i år? Håller morgonjoggaren på att persa? Vem knaprade nötter hejvilt kvällen innan? Och hur många nyanser finns det egentligen av blått och grått? Sagolika detaljer utan slut.