Ännu en dalasommar med fina minnen att lägga i den där särskilda skattkistan. Att se och göra mycket och samtidigt bara vara - det är en balansgång som är utmaningen med varje ledighet, tycker jag. Den här semestern var alldeles lagom av båda delarna: lite se, mera göra, ännu mera smaka och mycket vila. I det här blogginlägget låter jag bilderna berätta om sommaren i Dalarna.

Gyllbergens fjäll-look a like

Förra året skrev jag ett inlägg om Gyllbergen och hjortron. Det fick min inkorg i sommar att svämma över av frågor om de guldiga bären! Många hemmasemestrare och bra bärår har nog bidragit till att många vill ut i skogarna och plocka bär. Så även vi! Vi åkte till Gyllbergen och njöt av det fjälliknande landskapet och några (men inte så många som förra året) bär.

Glass på Torsångs kafé

I den rödmålade idylliska byn Torsång ligger Dalarnas äldsta kafé. Här köpte vi glass i “boa” och kollade på båtarna på älven. I mitt inlägg om sjön Runn kan du läsa mer om Torsångs kafé.

Fika med lokala smaker vid Ornässtugan

Ett annat fint ställe vid Runn är Ornässtugan. Du har väl hört berättelsen om Gustav Vasa som flydde genom dasset? Well, på Ornässtugan hittar du Sveriges förmodligen mest kända dass. Här finns ett kafé som till och med fikabrödet “dasslocket” till minne av kungens toaletteskapad. Jag tog dock inget dasslock, utan en smörgås med ost från lokala mejeriet Murboannas. God, salt och härligt seg ost!

Ost från Hansjö mejeri i Orsa

Apropå ostar… När vi var på genomresa norröver, stannade vi till i Orsa för att köpa en speciell ost. Jag hade hört om den, ja faktiskt så väl beskrivet att jag nästan kunde känna smaken av den i bilen på väg upp. Hansjö mejeri har gårdsförsäljning men deras ostar säljs även på Orsa Saluhall, där vi köpte en blåmögelost och en brie.

Glömt och gömt torp i Bjursås

Jag älskar att upptäcka nya saker och lära mig något på köpet! Som när vi vandrade Vildmarksleden utanför Bjursås, snubblade vi nästan över det här röda torpet. Det stod lite gömt och glömt i en glänta och naturen var på god väg att ta över fullkomligt. Efter lite googling visade det sig att torpet hade varit en känd dalamålares gamla bostad från 1800-talet, som sen blev soldat och fick namnet Stadig. Han hann dock måla många kurbits som idag finns på bland annat Dalarnas museum. Idag är hans torp en rest av ett liv och en tid som inte längre finns - mitt på Vildmarksleden!

Stugan

Jag var i vår stuga i Dalarna i nästan tre veckor och många av kvällarna var solens sista strålar som strålkastare rakt in i rummet. Milda, varma och nästan gyllene solstrålar fick avslutade dagen. Ännu en dag med minnen till den där skattkistan!