Oron för coronasmittan sprider sig nästan snabbare än viruset själv. Det är givetvis bra att vi är rädda om våra medmänniskor i riskgrupperna och gör vad vi kan för att underlätta för att samhället ska funka. Men vi blir varken gladare eller friskare genom att deppa ihop och sluta resa. Istället för att bara se de stängda gränserna – fokusera på vad som finns innanför dem!

En resa behöver ju inte gå till fjärran länder eller vara dyra långsemestrar. Ibland är det ju inte själva resan som är vitsen med resan, eller hur? Snarare behovet av att bara byta plats för en stund. Få nya utsikter som ger andra insikter.

Coronatider är som gjorda för att cocoona. Cocoona, som är ett engelskt nyord för att krypa in i sin kokong, passar ju både stilistiskt och praktiskt ihop med corona. Nu används ordet mest om dem som är isolerade på grund av smittorisken, men bortse från det och lägg på ett härligt, drömmigt resefilter på ordet istället…

När du cocoonar drar du dig tillbaka till en mysig plats, kanske ett ombonat hotell eller hemmets sköna vrå. En plats vald med omsorg – blir du lugn av att titta på hur himlen speglar sig i havet, boka in dig på ett hotell nära stranden. Kanske gillar du att ha stadens ljud och ljus tätt intill – hitta då ett citynära boende.

Att cocoona kan få oss att uppskatta det som är nära och litet. Det vi ofta tar för givet: att ligga skavfötters i soffan, att sträckläsa den tjocka boken, bada bubbelbad tills tårna blir russin och att tända ljus till en hämtmatsmiddag.

Själv skulle jag boa in mig i en stuga i skogen. Omgiven av träd med utsikt över en sjö mår jag som bäst. Där skulle jag kura i min kokong och njuta av att jag reser, fast ändå inte. För så är det väl? Inget ont som inte har något gott med sig. Corona gav oss ett helsike med kaos och katastrofer, men det kanske får oss att cocoona lite mer i framtiden. Vad tror du?

Vill du cocoona på hotell? Här är ett tips!

I somras när jag var i Skåne bodde jag på mysiga Cocoonmeetings i Degeberga. Mellan böljande rapsfält och viskande bokskogar ligger hotellet, som har olika hus för rum, frukost och möten. Dessutom finns en stuga för glamping! Stugan är en upplevelse bara i sig. Med gräs, sten och trä som utgör tak och väggar ser den ut att ha smält samman med naturen, där den ligger mjukt inbäddad på ängen.

Förutom boende serverar Cocoonmeetings också middagar i sitt orangeri. Vi åt dock vår middag i en mysig stuga på gården, där de levande ljusen och värmande maten fick hela kvällen att kännas som en stor kram i själen. Frukosten serverades i samma stuga och var precis så som jag skulle beskriva en drömfrukost: tjusigt serverad, mindre uppläggningar och fina, lokala råvaror.

På hemsidan beskriver Cocoonmeetings att syftet med glampingstugan är “den primitiva lyxen nära naturen och en upplevelse långt ifrån vardagsstress.” Att lämna mobilen utanför, glömma nyhetsnotiser och sociala mediesurret, och krypa in i den här kokongen är nog cocooning i sin allra bästa bemärkelse.